Vattenfallsprojektledning: 6 faser & 3 användningsområden
Vattenfallsmodellen från grunden: Vattenfallsmetoden är ett linjärt sätt att hantera projekt som omfattar tydliga faser. Varje fas bygger på att den föregående har slutförts, och endast en fas är aktiv åt gången.
Ett fasbaserat tillvägagångssätt: Vattenfallsmodellen består av sex faser: kravinsamling, utformning, implementering, testning, driftsättning och underhåll, vilka motsvarar projektets livscykel.
Programvarans roll: Programvara för projektledning är det bästa sättet att hantera vattenfallsprojekt (eller projekt som följer någon annan metod, för den delen). Det är det enklaste sättet att hålla projekt inom tidsplanen, omfattningen och budgeten.
Vattenfallsprojektledning är en linjär metodik som innebär att planering och möten genomförs i förväg för att fastställa projektets omfattning, krav och risker.
Det är rätt metod för ditt projekt om dina krav är specifika och fasta, tidigare faser måste slutföras innan framtida faser kan påbörjas och ändringar eller revideringar efter att projektet har startat är begränsade. Så här fungerar vattenfallsprojektledning.
Vad är vattenfallsprojektledning?
Vattenfallsprojektledning är en linjär projektledningsmetodik som går igenom tydligt avgränsade arbetsfaser. Nästa arbetsfas är beroende av den föregående fasen, så endast en projektfas kan arbetas med åt gången.
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
Projektplanen i ett vattenfallsprojekt kartläggs i detalj, med milstolpar längs vägen från projektinitiering till projektavslut.
De 6 faserna i vattenfallsprojektledning
När du använder vattenfallsmetoden går projektet igenom sex sekventiella faser. Du använder projektets livscykel parallellt – stegen nedan överlappar med de fem faserna projektinitiering, planering, genomförande, övervakning och styrning samt avslut.
1. Kravinsamling
I det första steget i vattenfallsmetodiken samlar du in alla projektkrav. Det innebär att prata med dina intressenter och ditt team, granska projektbeskrivningen och andra dokument som rör omfattningen samt beskriva specifika leveranser och aktiviteter.
Du samlar in fyra typer av krav: funktionella krav, tekniska krav, icke-funktionella krav och systemkrav. Därefter skriver du ditt kravdokument (tillsammans med din projektplan). Du behöver uppdatera detta om kraven ändras under projektet.
Granska dokumentet med projektteamet innan arbetet drar igång och se till att även få godkännande från externa intressenter eller kunder (detta görs ofta under projektuppstarten).
2. Design
I detta steg börjar projektteamet utforma lösningar baserat på kraven. Tilldela leveranser till teammedlemmar utifrån deras tillgänglighet och kompetens (med hjälp av projektledningsprogramvara). De exakta leveranserna beror på vilken typ av projekt du arbetar med (t.ex. bör teamet vid ett webbplatsprojekt leverera trådskisser och webbsidesdesign).
Som projektledare granskar du i detta skede leveranserna och ger återkoppling, hanterar projektets tidslinje och slutdatum samt håller koll på den kritiska linjen för att säkerställa att projektet håller rätt kurs och uppfyller tidsfristen.
När designerna har godkänts av intressenter eller kunder kan du gå vidare.
3. Genomförande
I genomförandefasen implementerar utvecklingsteamet designerna som skapades i föregående fas. Återigen håller du som projektledare koll på tidslinjen och tilldelar uppgifter. Du behöver också övervaka projektet för potentiella risker och beroenden som kan uppstå samt se till att budgeten inte förbrukas för snabbt.
Leveranserna i utvecklingsprocessen beror återigen på projekttypen. I vårt exempel med ett webbplatsprojekt omfattar leveranserna fungerande webbsidor (troligen först i en testmiljö eller icke-live-miljö för att möjliggöra kvalitetssäkring).
I denna fas kan du upptäcka att något som skapats i designfasen inte är tekniskt möjligt, vilket kan kräva att du går tillbaka till föregående fas och omarbetar designerna (vilket kostar tid). Du kan minska risken för detta genom att låta programvaruutvecklingsteamet delta i granskningen av designerna.
4. Testning & kvalitetssäkring
I denna fas testar och granskar du och ditt team kvaliteten på det som har levererats för att säkerställa att det uppfyller kraven och intressenternas förväntningar.
Projektteamet ansvarar för detta, men om du som projektledare har en teknisk bakgrund kan du också vara involverad. Du behöver skriva testfall, dokumentera problem eller buggar som behöver åtgärdas, bedöma leveranser enligt kvalitetsmått (som bör beskrivas i kravinsamlingsfasen) och ta hänsyn till alla användningsfall.
Du kan behöva skicka tillbaka projektet till utvecklarna för att åtgärda större buggar eller problem som du upptäcker i denna process. Därför är det viktigt att lägga in extra tid för testfasen i projektet – du vill inte fastna med att åtgärda buggar i sista minuten.
5. Driftsättning
När teamet har åtgärdat alla buggar och problem som upptäcktes under kvalitetssäkringsprocessen kan teamet driftsätta projektet. Leveransen här är den färdiga produkten, tillsammans med en plan för att underhålla den (se information om underhållsfasen nedan) och dokumentation kring det som har levererats.
Övervaka den färdiga produkten för eventuella buggar eller problem som missades under kvalitetssäkringsfasen, och som projektledare behöver du ha ständig kontakt med intressenter eller kunder för att se till att allt utvecklas enligt förväntningarna.
6. Underhåll
Därefter kommer teamet att underhålla produkten enligt planen som fastställdes i föregående steg. Var tydlig gentemot intressenter eller kunder med vad som ingår i planen som regelbundet underhåll och vad som ligger utanför omfattningen och kan medföra en extra kostnad (t.ex. nya funktioner, ytterligare sidor osv.).
3 Användningsområden för vattenfallsprojektledning
Vattenfallsprojektledning fungerar bäst för projekt som har väldefinierade leveranser och begränsningar samt fasta budgetar och tidsplaner.
Om din projektomfattning fortfarande innehåller många okända faktorer eller kan komma att ändras, är vattenfallsmetoden förmodligen inte den projektledningsmetod du bör använda. Vattenfallsmetoden fungerar bäst för följande typer av projekt:
Byggprojekt
Byggprojekt (även kallad projektledning av kapitalprojekt) lämpar sig väl för vattenfallsmetoden eftersom en strikt projektledningsprocess bidrar till att säkerställa säkerheten för alla som arbetar med projektet eller använder den färdiga produkten.
Det beror på att ritningar för byggnader måste godkännas av ingenjörer och ofta myndigheter innan arbetet kan påbörjas. Planerna kan inte ändras under projektets gång, och en sekventiell plan kan enkelt följas.
Det finns specialiserade verktyg för projektledningsprogramvara för byggprojekt som du kan använda för den här typen av projekt, samt AI-verktyg för projektledning inom bygg.
Projekt för webbdesign och webbutveckling
Projekt för webbdesign och webbutveckling kan använda vattenfallsprocessen eller någon av många agila metoder. Vattenfallsmetoden fungerar bra när behoven är väldefinierade.
Om du har en exakt webbplatskarta och en stilguide som du behöver använda är det enkelt att planera faserna och när varje sida kommer att vara klar för granskning och godkännande. Du kan också välja ditt måldatum för lanseringen med hög säkerhet.
Programvara med specifik funktionalitet
Om ditt team utvecklar programvara med specifik funktionalitet och en väldefinierad uppsättning krav kan vattenfallsmodellen vara rätt val. Exempel på detta kan vara ett CRM-system, HR-programvara eller någon typ av efterlevnadsverktyg.
Dessa kommer att ha en initial uppsättning krav, och arbetet kan schemaläggas och slutföras på ett linjärt sätt. Ett Gantt-schema som visar tidsplanen och när intressenter får statusuppdateringar och/eller behöver vara tillgängliga för användaracceptanstestning gör att alla har samma bild av planen.
Fördelar med vattenfallsprojektledning
Här är de främsta fördelarna med att använda vattenfallsprojektledning.
- Omfattningsdefinition och planering sker från början: När omfattningsdefinition och planering sker från början finns det mindre utrymme för oklarheter eller förändringar allt eftersom projektet fortskrider. Teammedlemmarna bör ha en tydlig förståelse för vem som ska göra vad och när det ska göras.
- En tydlig plan och tydliga mål: Projektteamet och intressenterna har en gemensam förståelse för planen. Om nya idéer dyker upp under projektet kan de antingen sparas till ett nytt projekt eller en annan fas av arbetet, eller så kan projektledaren initiera en ändringsorder. Detta håller projektet på rätt spår och bidrar till att säkerställa att det uppfyller projektmålen.
Nackdelar med vattenfallsprojektledning
Detta är de främsta nackdelarna med vattenfallsprojektmetoden.
- Stel struktur gör förändringar komplicerade: Det kan vara svårt att göra förändringar i vattenfallsprojekt. När tekniken utvecklas snabbt eller användarnas behov förändras blir projektet inte lika flexibelt som det skulle ha varit om du använde en av de agila metoderna (t.ex. Scrum eller Kanban) eller en annan metod som gör det möjligt att definiera arbetet iterativt.
- Arbetet kan ta längre tid att slutföra: Eftersom vattenfallsmetoden innebär att initiering och planering görs i förväg kan det ta längre tid att nå ett färdigt projekt eller en användbar produkt. Agila team levererar användbart arbete oftare, men inom vattenfallsprojektledning väntar teamet tills allt är klart innan arbetet lanseras.
Agil projektledning kontra vattenfallsprojektledning
Den huvudsakliga skillnaden mellan agil metodik och vattenfallsmetodik är att agil metodik fokuserar på iteration och anpassningsförmåga, och att du kan ändra din plan för att tillgodose nya krav och ta hänsyn till återkoppling längs vägen, medan vattenfallsprojektledning följer en linjär plan från projektets start till dess slut. Dessutom kan vissa team kombinera båda metoderna och tillämpa det som kallas ”vatten-agilt-fall”.
Inom agil projektledning beskrivs arbetet i en backlog och slutförs i tidsbegränsade sprintar. Sprintarna resulterar i en fungerande produkt som kallas ett inkrement, och kundåterkoppling ges under varje sprint, vanligtvis i en demonstration.
Vad händer härnäst?
Vill du diskutera de relativa fördelarna med vattenfallsmetodik och olika agila metoder? Bli medlem i DPM och få tillgång till samtalet i Slack med hundratals andra digitala projektledare! Du får också tillgång till över 100 mallar för viktiga projektdokument som projektplaner, riskregister och arbetsbeskrivningar.
