Vattenfallsprojektledning: 6 faser och när du bör använda den
Vattenfallsprojektledning är en linjär metodik som innebär att planering och möten genomförs i förväg för att fastställa projektets omfattning, krav och risker.
Det är rätt metod för ditt projekt om kraven är specifika och fasta, tidigare faser måste slutföras innan framtida faser kan påbörjas och ändringar eller revideringar efter projektstart är begränsade. Så här fungerar vattenfallsprojektledning.
Vad är vattenfallsprojektledning?
Vattenfallsprojektledning är en linjär projektledningsmetodik som går igenom tydligt avgränsade arbetsfaser. Nästa arbetsfas är beroende av den föregående fasen, så endast en projektfas kan bearbetas åt gången.
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
Projektplanen i ett vattenfallsprojekt kartläggs i detalj, med milstolpar längs vägen från projektinitiering till projektavslut.
Agil projektledning jämfört med vattenfallsprojektledning
Den huvudsakliga skillnaden mellan agil projektledning och vattenfallsprojektledning är att agil projektledning fokuserar på iteration och anpassningsförmåga, och att du kan ändra planen för att ta hänsyn till nya krav och återkoppling under projektets gång, medan vattenfallsprojektledning följer en linjär plan från projektstart till projektslut.
| Aspekt | Vattenfall | Agil |
|---|---|---|
| Projektplanering | Detaljerad planering genomförs i förväg. | Planeringen utvecklas under hela projektet. |
| Arbetsflöde | Arbetet följer sekventiella faser. | Arbetet fortskrider genom iterativa cykler. |
| Krav | Passar bäst för tydligt definierade och stabila krav. | Hanterar föränderliga krav. |
| Flexibilitet | Ändringar kräver ofta formella revideringar och omarbete. | Ändringar kan införas mellan iterationerna. |
| Leverans | Den färdiga produkten levereras vanligtvis mot slutet. | Användbara inkrement kan levereras oftare. |
| Återkoppling från intressenter | Samlas huvudsakligen in vid planerade granskningar och milstolpar. | Samlas in regelbundet under hela utvecklingen. |
Dessutom kan vissa team till och med kombinera båda metoderna och tillämpa det som kallas ”vatten-agil-vattenfall”.
I Scrum, ett agilt ramverk, organiseras arbetet i en backlogg och slutförs i tidsbegränsade sprintar. Varje sprint syftar till att ta fram ett användbart produktinkrement, vilket gör det möjligt för intressenter att granska framstegen och ge återkoppling.
De 6 faserna i vattenfallsprojektledning
När du använder vattenfallsmetoden går projektet igenom sex sekventiella faser. Du använder projektets livscykel parallellt – stegen nedan överlappar med de fem faserna projektinitiering, planering, genomförande, övervakning och styrning samt avslut.
| Fas | Huvudsaklig aktivitet | Typisk leverans |
|---|---|---|
| 1. Insamling av krav | Definiera projektets omfattning, krav och förväntningar. | Kravdokument |
| 2. Utformning | Utveckla lösningar baserade på godkända krav. | Godkända utformningar eller specifikationer |
| 3. Implementering | Bygg produkten eller genomför projektplanen. | Fungerande produkt eller slutförda projektkomponenter |
| 4. Testning och kvalitetssäkring | Verifiera leveranser och åtgärda fel. | Testade och validerade leveranser |
| 5. Driftsättning | Lansera den färdiga produkten. | Driftsatt produkt och underhållsplan |
| 6. Underhåll | Åtgärda problem och upprätthålla funktionaliteten. | Korrigeringar, uppdateringar och underhållsregister |
1. Insamling av krav
I det första steget i vattenfallsmetodiken samlar du in alla projektkrav. Det innebär att du pratar med dina intressenter och ditt team, granskar projektstadgan och andra dokument om projektets omfattning samt beskriver specifika leveranser och aktiviteter.
Du samlar in fyra typer av krav:
- Funktionella krav
- Tekniska krav
- Icke-funktionella krav
- Systemkrav
Dokumentera dessa i ditt kravdokument tillsammans med din projektplan. Uppdatera dokumentationen om kraven ändras under projektet.
Gå igenom det här dokumentet med projektteamet innan arbetet påbörjas och se även till att få stöd från eventuella externa intressenter eller kunder (detta görs ofta under projektuppstarten).
2. Design
I det här steget börjar projektteamet utforma lösningar baserat på kraven. Tilldela leveranser till teammedlemmar utifrån deras tillgänglighet och kompetens (med hjälp av projektledningsprogramvara).
De exakta leveranserna beror på vilken typ av projekt ni arbetar med (för ett webbplatsprojekt bör teamet till exempel leverera wireframes och webbsidedesigner).
Som projektledare omfattar dina ansvarsområden under den här fasen följande:
- Granska leveranser: Granska designerna och ge feedback till teamet.
- Hantera tidsplaner: Följ upp leveranser och förfallodatum.
- Övervaka den kritiska linjen: Identifiera uppgifter som kan försena projektet och se till att projektet följer tidsplanen.
När designerna har godkänts av intressenter eller kunder kan du gå vidare.
3. Implementering
I implementeringsfasen implementerar utvecklingsteamet designerna som skapades i föregående steg. Återigen kommer du som projektledare att hålla ett öga på tidsplanen och tilldela uppgifter.
Du behöver också övervaka projektet för potentiella risker och beroenden som kan uppstå samt se till att budgeten inte förbrukas för snabbt.
Leveranserna i utvecklingsprocessen beror återigen på projekttypen. I vårt exempel med ett webbplatsprojekt kommer leveranserna att omfatta fungerande webbsidor (troligen först i en testmiljö eller en miljö som inte är live, så att kvalitetssäkring kan genomföras).
I den här fasen kan du upptäcka att något som skapades under designfasen inte är tekniskt möjligt, vilket kan kräva att du går tillbaka till föregående steg och omarbetar designerna (vilket kommer att kosta tid). Du kan minska risken för detta genom att låta programvaruutvecklingsteamet delta i granskningen av designerna.
4. Testning & kvalitetssäkring
I den här fasen testar och granskar du och ditt team kvaliteten på det som har levererats för att säkerställa att det uppfyller kraven och intressenternas förväntningar.
Projektteamet ansvarar för detta, men om du som projektledare har en teknisk bakgrund kan du också vara involverad.
Under testning och kvalitetssäkring bör teamet:
- Skapa testfall för att verifiera att leveranserna uppfyller kraven.
- Dokumentera buggar och problem som behöver åtgärdas.
- Utvärdera kvaliteten mot de mätvärden som fastställdes under kravinsamlingen.
- Granska användningsfall för att bekräfta att den förväntade funktionaliteten har täckts.
Du kan behöva skicka tillbaka projektet till utvecklarna för att åtgärda större buggar eller problem som du upptäcker i den här processen. Därför är det viktigt att planera in extra tid för testfasen i projektet – du vill inte fastna med att åtgärda buggar i sista minuten.
5. Driftsättning
När teamet har åtgärdat alla buggar och problem som upptäcktes under kvalitetssäkringsprocessen kan teamet driftsätta projektet. Leveransen här är den livebaserade produkten, tillsammans med en plan för att underhålla den (se informationen om underhållsfasen nedan) och dokumentation av det som har levererats.
Övervaka den livebaserade produkten för buggar eller problem som missades under kvalitetssäkringsfasen. Som projektledare behöver du också ha ständig kommunikation med intressenter eller kunder för att säkerställa att allt utvecklas enligt förväntningarna.
6. Underhåll
Därefter utför teamet underhåll av produkten enligt planen som fastställdes i föregående steg. Var tydlig mot intressenter eller kunder med vad som ingår i planen som regelbundet underhåll och vad som ligger utanför omfattningen och kan medföra en extra kostnad (till exempel nya funktioner, ytterligare sidor och så vidare).
3 Användningsområden för vattenfallsbaserad projektledning
Vattenfallsbaserad projektledning fungerar bäst för projekt som har väldefinierade leveranser och begränsningar samt fasta budgetar och tidsplaner.
Om din projektomfattning fortfarande innehåller många okända faktorer eller kan komma att ändras, är vattenfallsmetoden förmodligen inte den projektledningsmetod du bör använda. Vattenfallsmetoden fungerar bäst för följande typer av projekt:
Byggprojekt
Byggverksamhet (även kallad kapitalprojektledning) lämpar sig väl för vattenfallsmetoden eftersom en strikt projektledningsprocess bidrar till att säkerställa säkerheten för alla som arbetar med projektet eller använder den färdiga produkten.
Det beror på att ritningar för byggnader måste godkännas av ingenjörer och ofta myndigheter innan arbetet kan påbörjas. Planerna ändras inte under arbetets gång, och en sekventiell plan kan enkelt följas.
Det finns specialiserade verktyg för projektledningsprogram för byggprojekt som du kan använda för den här typen av projekt, liksom AI-verktyg för projektledning inom byggverksamhet.
Projekt för webbdesign och webbutveckling
Projekt för webbdesign och webbutveckling kan använda vattenfallsprocessen eller någon av många agila metoder. Vattenfallsmetoden fungerar bra när behoven är väldefinierade.
Om du har en exakt webbplatskarta och en grafisk profil som du måste använda är det enkelt att planera faserna och när varje sida ska vara klar för granskning och godkännande. Du kan också välja planerat lanseringsdatum med hög säkerhet.
Programvara med specifik funktionalitet
Om ditt team utvecklar programvara med specifik funktionalitet och en väldefinierad uppsättning krav kan vattenfallsmodellen vara rätt val. Exempel på detta kan vara ett CRM-system, HR-programvara eller någon typ av efterlevnadsverktyg.
Dessa har en initial uppsättning krav, och arbetet kan schemaläggas och slutföras på ett linjärt sätt. Ett Gantt-schema som visar tidsplanen och när intressenterna får statusuppdateringar och/eller behöver vara tillgängliga för användaracceptanstestning gör att alla kan anpassa sig efter din plan.
För- och nackdelar med vattenfallsbaserad projektledning
Vattenfallsbaserad projektledning erbjuder en tydlig struktur, definierade ansvarsområden och omfattande dokumentation, men det sekventiella arbetssättet kan göra förändringar svårare. Genom att förstå för- och nackdelarna kan du avgöra om denna metod passar ditt projekt.
| Fördelar | Nackdelar |
| Planering i förväg: Planeringen sker innan arbetet börjar, vilket minskar oklarheter och oväntade förändringar. | Rigid struktur: Det är svårt att hantera förändringar när projektet väl har påbörjats. |
| Tydliga ansvarsområden: Teammedlemmarna förstår sina roller och tidsplaner. | Begränsad flexibilitet: Teknik under utveckling eller förändrade användarkrav kan vara svåra att införliva. |
| Definierade mål: Team och intressenter delar en tydlig projektplan och tydliga mål. | Längre planeringsprocess: Omfattande planering i förväg kan försena implementeringen. |
| Styrning av omfattningen: Nya idéer kan skjutas upp till framtida arbete eller hanteras genom ändringsorder. | Försenad leverans: Sekventiella faser kan försena leveransen av en användbar produkt jämfört med agila arbetssätt. |
| Enklare överlämningar: Dokumenterade krav och designbeslut hjälper team att gå mellan projektets olika faser. | Sen upptäckt av problem: Problem kanske inte identifieras förrän under testfasen. |
| Bättre dokumentation: Dokumenterade beslut och godkännanden ger referenser för nya teammedlemmar. | Kostsamt omarbete: Problem som upptäcks sent kan kräva att slutförda faser ses över, vilket ökar kostnaderna och försenar leveransen. |
När ska du använda vattenfallsmetoden i ditt eget arbete?
Vill du diskutera de relativa fördelarna med vattenfallsmetoden och olika agila arbetssätt? Bli medlem i DPM och få tillgång till diskussionerna i Slack med hundratals andra digitala projektledare! Du får också tillgång till över 100 mallar för viktiga projektdokument som projektplaner, riskregister och arbetsbeskrivningar.
