Låt oss avgöra en diskussion: Är agilt faktiskt en metodik eller inte?
Stoppa mig om du har hört den här förut: ”Agilt är inte en metodik, det är ett sätt att arbeta”, eller ”Det är ett tankesätt”, eller ”Det är ett förhållningssätt.”
Man skulle kunna hävda att de orden bara är synonymer till metodik, men de mest hängivna förespråkarna för agilt arbetssätt säger ofta att så inte är fallet; att tankesättet vägleder de många metodiker som ryms under dess paraply (Scrum, Kanban och så vidare).
Börjar det bli hett nu? Redo att hoppa in bland våra omnämnanden med din egen kritiska synpunkt, i typisk kommentarsstil? Det har förekommit otaliga argument, eller debatter, om det här ämnet, både i våra egna kommentarsfält och på andra håll på webben. Kanske till och med i styrelserummen på din egen organisation?
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
Det är dags att avgöra saken en gång för alla: är agilt en metodik eller inte? Jag pratade med sju experter på agilt arbetssätt och projektledning för att få ett definitivt svar.
Argumenten för agilt som metodik
En sak som alla verkar vara överens om är att agilt är komplicerat. Som Sally Shaughnessy förklarar: ”det kräver:
- Att prioritera framsteg framför perfektion (försök sälja in det till en kund)
- Prototyper framför planering och dokumentation (svårt för projektledare och strateger)
- Berättelsepoäng och hastighet framför dagar och pengar (förklara det för den budgetansvarige)”
Men det råder stor oenighet om hur det används i praktiken – är det en metodik eller ett tankesätt?
Agilt kallas ofta lite slarvigt för en metodik. Det finns gott om inlägg på X, blogginlägg och berättelser som lyfter fram ”fördelarna med agil metodik”, eller hur ”den agila metodiken slukar pengar och tid”, eller hur ”kraftfull och användbar den agila metodiken är”. Hashtaggen #agilemethodology är populär.
Här är några tankar om varför det är så vanligt att kalla agilt för en metodik.
Förväxlingen mellan Scrum och agilt
Det finns en tendens att använda Scrum och agilt som om de vore samma sak, trots att de inte är det. Det beror förmodligen på att Scrum är den mest populära metodiken under det agila paraplyet.
Scrum kan vara agilt, men agilt är inte Scrum:
Inlägg från compsci
-communityt på Reddit
Misslyckat genomförande
Organisationer som försöker genomföra en agil omställning utan att ha ordentliga processer för förändringsledning på plats riskerar att ge projektmedlemmarna och andra medarbetare, som faktiskt utför arbetet, en felaktig bild av agilt.
Det gör att teammedlemmarna blir negativt inställda till agilt, vilket i deras ögon innebär fler meningslösa möten, mer övervakning och detaljstyrning samt press att få saker gjorda snabbare och med mindre resurser (vilket vi alla vet att alla bara älskar).
Kommentar
av u/Dogbeast från diskussionen Vad är agilt och varför är det viktigt?
i learnprogramming
Att ”göra” agilt kontra att ”vara” agil
De som hävdar att agilt är ett tankesätt snarare än en metodik pratar ofta om sina organisationer och team som att de ”är agila” snarare än att de ”gör agilt”.
Team som bara ”gör agilt” har inte förstått varför bakom det de gör. I stället för att ”vara agila” och följa det sätt som agilt beskrivs i det agila manifestet följer de en uppsättning metoder (det vill säga en metodik) utan att fundera över varför metodiken är utformad på just det sättet.
När team alltså ”gör agilt” tänker de på det som de skulle tänka på en metodik – en uppsättning processer och metoder som ska leda till ett visst resultat, snarare än som ett tankesätt kring hur man arbetar.
Här är ett illustrativt svar på en fråga om huruvida agilt är tänkt att vara en att-göra-lista som brutits ned i mindre arbetsenheter och tilldelats inom sprintar, men utan att använda retrospektiv eller iterationer.
Kommentar
av u/TheNegroSuave från diskussionen När agilt inte är agilt
i agile
Argumentet för agilt som ett tankesätt
Så varför är förespråkare för agilt så insisterande på att det inte är en metodik, trots att många verkar använda det som standard och hänvisa till det på det sättet?
Liz Lockhart Lance, stabschef på Performica, hävdar att ”Agilt är inte en enskild metodik. Agilt är ett tankesätt som har sin grund i Agila manifestet, där fyra värderingar och tolv principer vägleder tänkandet och beslutsfattandet hos personer som samarbetar för att utveckla nya lösningar, programvaror, produkter och så vidare.”
Om du har läst Agila manifestet vet du att de värderingar och principer som Lance syftar på inte beskriver en specifik uppsättning metoder eller procedurer som måste genomföras av dem som använder ett agilt arbetssätt.
I stället, som hon uttrycker det: ”En agilist som praktiserar agilt som ett tankesätt är öppen för förändring och lärande, fokuserar på människor och värdesätter samarbete som en grundläggande del.”
Många av de befintliga metodikerna som ryms under det agila paraplyet beskriver specifika metoder och processer som tjänar detta tankesätt, men återigen är Agila manifestet inte specifikt när det gäller hur organisationer och team faktiskt ska ”göra agilt”.
Sarah Hoban, senior chef på Program Management Office vid Aura, håller med. ”Jag skulle beskriva agilt mer som ett tankesätt än som en metodik … Du behöver inte följa en föreskriven uppsättning processer för att arbeta agilt.
”I stället är agilt ett angreppssätt som du tillämpar för att lösa problem. Det handlar om att iterera kring ett problem tills du hittar den lösning som fungerar bäst för att möta kundens behov inom den tidsram och budget som du har tillgänglig,” tillägger hon.
Som Hoban framhäver är iteration nyckeln till agilt. Både Agila manifestet och enskilda agila metodiker uppmuntrar till iteration. När du väl arbetar iterativt, producerar MVP:er och inte är alltför noga med att få allt rätt första gången, arbetar du utifrån ett agilt tankesätt, oavsett om du följer Scrum-processer eller Kanban-processer.
Eric Risner ACP ®, grundare av Rise Up Leadership, påpekar att agilt handlar om att låta situationen eller projektet styra hur teamet arbetar. ”Ordet ’agil’ handlar om filosofin att angripa ett projekt på det sätt som bäst passar situationen. Det finns ingen agil metodik inom projektledning som passar alla, eftersom olika aktiviteter kräver olika angreppssätt.”
Även om Agila manifestet kan uppfattas som ganska abstrakt återför Risner oss till att omsätta agilt i praktiken genom de olika agila metodiker som ryms under detta stora paraply.
Att förena tankesätt och praktik
Jesse Fewell, grundare och vd på konsultföretaget Fewell Innovation, som arbetar med agilt, hävdar att agilt måste förena både det agila tankesättet och praktiken att ”göra agilt”.
Hans argument är att när organisationer försöker genomföra en agil omställning behöver de lägga lika stort fokus på att förändra organisationskulturen och teamens tankesätt som på de konkreta taktiker och steg de ska ta för att göra den agila omställningen framgångsrik.
Med hans ord: ”Den verkliga magin uppstår när man medvetet blandar det bästa av både kulturella samtal och strukturella steg … både det agila tankesättet och den agila mekaniken [går] hand i hand.”
Agilt är alltså inte en metodik, utan ett tankesätt. Agila manifestet ger oss ett tankesätt att arbeta utifrån, ja, men som var och en av våra experter påpekade på ett eller annat sätt behöver team och organisationer fortfarande agila arbetsflödesprocesser och procedurer för att få saker gjorda. I slutändan är det hur människor använder agilt i praktiken som spelar roll.
Datavetaren Allen Holub sammanfattar det på ett mycket bra sätt:
Även agil kultur spelar roll
DPM:s medgrundare Galen Low betonar att en agil kultur också är viktig, utöver själva det agila tankesättet: ”Det vi behöver komma ihåg om agilt är att Agila manifestet utlöste en revolution i hur programvaruutvecklingsprojekt genomfördes omkring 2001.
“Nu när det har gått mer än 20 år tar vi den rebelliska och innovativa andan i det hela för given, och vi fastnar i att försöka se om vi följer alla regler korrekt. Det fanns inga regler i manifestet, bara vägledande principer och gemensamma värderingar,” säger han. “Agilt är en kultur lika mycket som det är ett tankesätt.”
I ett nyligen publicerat poddavsnitt med Dave Prior, en senior konsult på Leading Agile, återgav Prior något liknande, specifikt med hänvisning till agila byråer: “Folk pratar hela tiden om kultur inom agilt arbete, som om man måste börja med kulturen och att kulturen är oerhört viktig, men om man inte skapar en miljö där något som Scrum kan överleva kommer det inte att fungera … Om man inte skapar utrymme för det att växa kommer det inte att fungera.”
Vårt officiella ställningstagande: Agilt är ett tankesätt (och mer)
Så ja, agilt är ett tankesätt, men det är också en kultur och miljö som alla i teamet måste ställa sig bakom för att det ska fungera.
Det är framför allt definitivt inte en metodik i sig. Utan det agila tankesättet och den agila kulturen förlorar agila arbetssätt sitt avsedda värde.
Som Shaughnessy påpekar: “Att omfamna agilt arbete är fördelaktigt…Det för team samman. Det stärker kommunikation och möjligheter, ser fördelarna med misslyckanden och utgår från slutanvändarnas behov, vilket trots allt är allt vi försöker uppnå: att bygga produkter som på ett genomtänkt och intuitivt sätt tillgodoser användarnas behov.”
Vad tycker du?
Betraktar du agilt arbete som en metodik eller ett tankesätt? Den större frågan här kanske är om agilt arbete faktiskt är bra (och det råder ingen brist på debatt här heller).
Om du vill läsa mer om de stora frågorna inom projektledning kan du prenumerera på nyhetsbrevet från The Digital Project Manager eller gå med i vår Slack-gemenskap för att fortsätta samtalet tillsammans med andra digitala projektledare!
