Behöver projektledare verkligen tekniska färdigheter?
Behöver projektledare verkligen tekniska färdigheter?
Det definitiva svaret är ja.
Toppen, då kan vi väl packa ihop det här inlägget och sätta igång, eller hur?
Continue Reading for Free
Create a free account to finish this article, plus get ongoing access to timely insights and practical resources.
Have an account? Log In
Okej, men vänta lite. Det är här det blir lite knepigt:
- Hur definierar man ”tekniska” färdigheter?
- Vilka företag och branscher pratar vi om?
- Spelar PM-teamets och företagets storlek någon roll?
Efter att ha pratat med nio erfarna projektledare, reflekterat över min egen erfarenhet och haft ovanstående överväganden i åtanke kommer jag till dig med ett objektivt och framåtblickande perspektiv på vad projektledare behöver för att lyckas under 2025 och framåt.
Vad menar vi med tekniska färdigheter?
Så låt oss börja från början. När vi pratar om tekniska färdigheter menar vi inte grundläggande Excel-inmatningar eller att känna sig bekväm med Googles ekosystem. Om du arbetar under 2000-talet med en bärbar dator och Wi-Fi utgör detta grundläggande digital kompetens.
Jag vände mig till Karen Chong, senior programchef på Stellar Elements, och enligt henne är ”tekniska färdigheter färdigheter inom tekniska områden som programmering och databaser.”
En teknisk färdighet skulle alltså vara att veta hur man skriver kod i språk som Python, Java, C++ och så vidare för att skapa programvara, applikationer eller webbplatser. Eller att förstå hur man utformar, hanterar och interagerar med databaser med hjälp av verktyg som SQL.
Även om det är en värdefull teknisk färdighet att kunna koda är det inte den enda. Tänk på de färdigheter som behövs för att analysera data, navigera på molnplattformar som AWS eller Azure eller förstå cybersäkerhetshot.
Detta är vad vissa skulle kalla ”hårda” färdigheter – snarare än ”mjuka” färdigheter som kommunikation, ledarskap, lagarbete och tidsplanering.
Det är också viktigt att komma ihåg att tekniska färdigheter ser olika ut beroende på vilken bransch en projektledare arbetar i. En PM på ett företag som utvecklar programvara behöver till exempel andra tekniska färdigheter än en PM på ett byggföretag.
Argumentet som säger ”nej”
Enligt Project Management Institute ägnas upp till 90 % av en projektledares tid åt kommunikation.
Det kan jag bekräfta – en stor del av min tid som projektledare (närmare bestämt i min roll som skrivansvarig på ett nystartat företag inom mental hälsa) gick åt till att be teammedlemmar om uppdateringar, vidarebefordra återkoppling till vd:n, se till att vi höll alla tidsfrister som team och, viktigast av allt, hålla alla intressenter realistiska kring vilka resultat som var möjliga att uppnå.
PMI lägger särskilt stor vikt vid ”kraftfärdigheter” – kommunikation, problemlösning, kollaborativt ledarskap och strategiskt tänkande. Behovet av dessa färdigheter stöds av kalla, hårda data – med PMI som källa, och det är tryggt att säga att de är ganska förtjusta i sitt skötebarn kraftfärdigheter.
Deras forskning visar att organisationer som fokuserar på kraftfärdigheter är bättre på att slutföra projekt som uppfyller verksamhetens mål. De slösar också mindre pengar på grund av bristande projektresultat jämfört med det globala genomsnittet (4,8 % jämfört med 5,2 %), och betydligt mindre än företag som ignorerar kraftfärdigheter (8,8 %).
Fred Baker, huvudkonsult och grundare på Integrated Human, hävdar att förmågan att lära sig och anpassa sig som projektledare är viktigare än någon specifik teknisk färdighet.
Och han har faktiskt en poäng:
Du kan bli kung på PowerBI och sedan byter kunden till Tableau. Det finns överförbara färdigheter mellan de två, men det viktigaste är din förmåga att lära dig och anpassa dig efter det som behövs.
Så i grund och botten finns det starka skäl att hävda att överförbara, icke-tekniska färdigheter spelar en större roll för en projektledares framgång än teknisk expertis. Men innan vi avslutar för dagen ska vi ta en titt på den andra sidan av argumentet.
Argumentet som säger ”ja”
För att reda ut den här sidan av argumentet vill jag berätta lite mer om min erfarenhet som projektledare.
Jag nämnde tidigare att jag var skrivansvarig på ett startupföretag inom mental hälsa. Och naturligtvis, eftersom det ligger i sakens natur i ett litet startupteam, förblev min roll inte begränsad till innehåll. Jag handledde skribenter, svarade på kundsupportärenden, hjälpte designers med appens användargränssnitt och fungerade som den kommunikativa länken mellan skrivande, research och verksamhet. Ni förstår—det är inte ovanligt att projektledare bär många olika hattar.
Det var en tuff roll. Att vara digitalt extrovert hjälpte definitivt, liksom mina skriftliga och muntliga kommunikationsfärdigheter. Men det som gjorde mig verkligt framgångsrik var en grundläggande förståelse för teknik. Jag är inte programmerare. Jag är inte heller någon SQL-expert.
Trots det tog jag mig tid att bekanta mig med Figma för användargränssnitt, Intercom för kundsupport och Mixpanel för analys—för att kunna tala insatt om vår produkt och snabbt rycka in och åtgärda små fel, som en fel formaterad Figma-fil, utan hjälp från designerna.
Som ett resultat kunde jag med större självförtroende påverka innehållets inriktning. Genom Intercom visste jag till exempel att våra kunder ofta klagade på det plötsliga steget till en betalversion. Hur kan vi förbereda dem genom meddelanden i appen så att det inte kommer som en chock? Eller så visade Mixpanel att många personer slutade efter den tredje skärmen i en av våra kurser. Vad var det som hände? Var det ett problem med användargränssnittet, innehållet eller programmeringen?
Jag lyckades i min roll eftersom jag, om saker och ting gick snett, visste var jag skulle leta, hur jag skulle tolka data och vem jag skulle vidarebefordra den till.
Det är dock viktigt att sätta mitt exempel i sitt sammanhang: Jag arbetade i ett team på tolv personer, på ett företag som utvecklade programvara, och helt på distans. Jag behövde inte ha djupa tekniska färdigheter—bara sådana som smörjde processerna för godkännanden och leveranser.
Megha Sharda, dåvarande chef för beteendevetenskap på mitt tidigare företag, som arbetade nära skribenter, forskare och ingenjörer, instämmer i detta: ”Jag räknar inte MS Office och googling som färdigheter. Men grunderna i den programvara och de verktyg som det aktuella projektet kräver är viktiga.”
Så sensmoralen är: Projektledare behöver rollspecifika och företagsspecifika tekniska färdigheter, särskilt när de arbetar i små team. Även en grundläggande förståelse för viktiga tekniska färdigheter kan hjälpa dig att påskynda processer som är avgörande för projektets övergripande framgång.
Melody MacKeand, certifierad projektledare och grundare av sitt eget konsultföretag, tillägger att ”teknisk expertis oftare krävs i mindre organisationer eftersom deras teammedlemmar vanligtvis bär flera hattar. Ju större organisationen är, desto tydligare sitter någon i en specifik roll.”
Hon rekommenderar att blivande projektledare ”skaffa sig större bredd i sina kunskaper snarare än större djup”, med fokus på områden som UX/UI, grunderna i kvalitetssäkring och innehållshanteringssystem.
I samband med den här frågan pratade jag också med Katy Flatt—chef för kultur och verksamhet på ett frilanskollektiv, Optimist—och en av mina nuvarande projektledare.
Hon kan se helheten och ge mig ett svar med stor hänsyn till den distanscentrerade karaktär som präglar arbetsmiljöer under 2000-talet:
”Jag menar, målet med rollen är verkligen att hålla projekten i tid, inom budget och få hjulen att rulla. En process med låg teknisk nivå skapar bara mycket friktion och risk för fel.”
Hon medger att även om vissa projekt kan hanteras med begränsade tekniska färdigheter är ”det inte särskilt effektivt om man inte hanterar ett litet antal projekt. Det är definitivt mindre sannolikt i den värld vi lever i nu, där vi har så många distans- och hybridarbetare. En projektledare behöver tillämpa en viss teknisk förståelse för att skapa och underhålla system som underlättar överföringen av projekt, uppföljning och återkoppling från intressenter, presentationer för kunder och andra involverade.”
Hon tillägger:
”Jag känner åtminstone en person som skulle vara en fantastisk projektledare, men som har begränsade tekniska kunskaper, och det är verkligen det enda hindret för att de skulle lyckas stort.”
Och det här stämmer: 46 % av projekten i företag med bristfällig teknik för projektledning överskrider budgeten.
Så vem har rätt?
Alla! (Nåja, nästan alla.)
Även om du behöver vissa tekniska kunskaper som projektledare i vår digitala värld, är sanningen att det inte finns något enda rätt svar när det gäller nivån på de tekniska kunskaper som krävs av projektledare.
Det beror på flera olika faktorer:
- Bransch: En projektledare inom byggbranschen kan behöva vara kunnig i CAD-program, AI-verktyg för projektledning inom byggbranschen, förstå byggnormer och tolka ritningar. En projektledare inom vården kan däremot behöva känna till elektroniska patientjournalsystem (EHR), medicinsk bildteknik och regler för dataskydd.
- Företagets storlek och struktur: På ett litet nystartat företag kan en projektledare ansvara för allt från att konfigurera projektledningsprogram till att felsöka problem med webbplatsen. I ett stort företag kan projektledaren däremot ha en särskild IT-avdelning och i stället fokusera på att samordna specialiserade tekniska team.
- Projekttyp: En projektledare som leder ett projekt för att göra om en webbplats behöver goda kunskaper i frontendutveckling och UX/UI-principer. En projektledare som ansvarar för implementeringen av ett nytt CRM-system behöver däremot förstå datamigrering, systemintegration och användarutbildning.
- Individuella styrkor och svagheter: En projektledare med bakgrund inom dataanalys kan vara mycket bra på att följa upp projektmått och identifiera potentiella risker. En projektledare med god kommunikationsförmåga kan vara bättre lämpad för att hantera intressenternas förväntningar och underlätta samarbete mellan olika funktioner.
Så hanterar du tekniska delar av projekt om du inte är tekniskt kunnig
Så vad gör du om du inte är tekniskt kunnig?
Du behöver kunna ”tala språket” för kunskapsområdet för att kunna översätta det som behöver kommuniceras, enligt Laura Sliva, en tvärdisciplinär grafisk designer.
Melody kallar detta att vara tekniskt närstående: ”Projektledare bör ha en grundläggande förståelse för det tekniska språket så att de kan uttrycka sig genomtänkt i tekniska sammanhang.”
Så här kan du hantera den tekniska sidan även om du inte är en ”teknikperson”:
Experimentera med verktyg utan kod
Verktyg utan kod använder visuella gränssnitt och dra-och-släpp-element, så att du kan bygga saker utan att behöva skriva någon kod. Det är ett bra sätt att få en känsla för hur programvara byggs och hur olika delar fungerar tillsammans.
Som projektledare kan detta vara till stor hjälp även om du inte programmerar. Du får en bättre förståelse för utvecklingsprocessen, vilket kan göra kommunikationen och samarbetet smidigare.
Dessutom är verktyg utan kod fantastiska för att experimentera och testa idéer.
Vill du se hur en ny funktion fungerar? Skapa snabbt en prototyp med ett verktyg utan kod och få feedback innan du investerar massor av tid och resurser i utvecklingen.
Läs skriftlig kommunikation igen
Mycket viktig information utbyts skriftligen, oavsett om det handlar om en konversation i Slack, uppdateringar i GitHub eller dokumentation i Notion (eller ett alternativ till Notion). Detta gäller särskilt för distansteam som inte har möjlighet att träffas ansikte mot ansikte ofta.
Tekniska diskussioner kan vara särskilt svåra att följa. De är fulla av facktermer och komplexa detaljer. Det låter enkelt, men påminn dig själv om att sakta ner och läsa igen. Det hjälper dig att:
- Ta in information i din egen takt: Slipp stressad skumläsning. Ta dig tid, slå upp de märkliga akronymerna och förstå faktiskt vad som sägs.
- Upptäcka potentiella problem: Genom att läsa igenom texten kan du upptäcka de där ”vänta nu, vad?”-ögonblicken innan de utvecklas till stora hinder.
- Hålla alla samordnade: Se till att hela teamet har samma bild, även när ni inte befinner er i samma rum.
Pararbete
Att samarbeta med någon – vem som helst – kan vara till stor hjälp när du behöver lösa ett problem eller få något gjort. Be din tekniska ledare om en snabb avstämning. Be en utvecklare att avsätta 10 minuter. Detta direkta samarbete är ovärderligt.
Det var så jag utvecklade ett öga för UI – genom att ”samarbeta” med en UX-designer för att förstå hur användbarhet på mobila enheter kan påverka läsbarheten i vårt innehåll.
Använd analogier och metaforer
Språket kring tekniska koncept kan låta främmande. Gör dem mer begripliga med hjälp av analogier och metaforer.
Molntjänster är till exempel som ett bankvalv för dina data. Säkra, skyddade och tillgängliga var som helst med en internetanslutning. Du behöver inte oroa dig för att underhålla valvet själv – banken (molntjänstleverantören) tar hand om allt det.
Hitta en teknisk ledare
Varje projekt har en teknisk expert – någon som verkligen kan sitt område. Ditt jobb är att hitta personen! Det här är din kontaktperson för allt tekniskt. Personen kan svara på dina frågor, hjälpa dig att förstå jargongen och i princip vara din livlina när saker blir komplicerade.
Så bygger du framtidssäkra färdigheter inom projektledning
Jag frågade min grupp av experter: Om du var tvungen att välja EN teknisk färdighet för projektledningens framtid, vilken skulle du välja?
Två färdigheter hamnade i topp:
Teknisk problemlösning
Chong betonar att projektledare behöver vara tekniskt anpassningsbara. Det innebär att gå längre än att bara känna till olika tekniker och utveckla förmågan att snabbt lära sig och tillämpa nya verktyg och system i takt med att projektet utvecklas.
”Om det är en designbyrå skulle jag säga att du ska lära dig Keynote och PowerPoint, eller Figma. Om det är AWS kanske jag skulle säga molntjänster. Så om jag VERKLIGEN var tvungen att välja en enda sak skulle det vara förmågan att lösa problem inom tekniska områden, vilket innebär att du måste lära dig den aktuella tekniken till en viss grad.”
Bernard Marr, bästsäljande författare och regelbunden medarbetare i World Economic Forum och Forbes, publicerade den här omröstningen på sin LinkedIn-profil, där problemlösning framstår som den tydliga vinnaren för en teknikdriven framtid:
Tillämpning av AI
Varje år investeras cirka 48 biljoner dollar i projekt över hela världen. Ändå anses chockerande nog bara 35% av dessa projekt vara framgångsrika, enligt Standish Group. Det är uppenbart att något måste förändras. Och AI verkar vara nyckeln.
Gartner förutspår att häpnadsväckande 80% av projektledningsuppgifterna kommer att utföras av AI senast 2030. Detta möjliggörs av stordata, maskininlärning (ML) och naturlig språkbehandling.
Matthew Fox, expert i DPM-communityn, säger att projektledare behöver förstå ”tillämpningen av artificiell intelligens” och att det kommer att vara avgörande för dem att ha ”praktisk kunskap om vad den gör både för projekt och individer.”
Det här är ingen futuristisk fantasi – det händer nu.
I en artikel i Harvard Business Review, ”Så kommer AI att förändra projektledningen”, lyfter författarna fram hur AI-drivna verktyg automatiserar rutinuppgifter, ger statusuppdateringar i realtid och underlättar sömlös kommunikation mellan teammedlemmar.
De digitala assistenterna analyserar historiska data, projektplaner och användarinteraktioner, fångar upp kritisk projektinformation och erbjuder skräddarsytt stöd. Den nyligen presenterade digitala projektledningsassistenten från Oracle är ett exempel på denna utveckling.
Med alla dessa förändringar vid horisonten—från AI till vad som än kommer härnäst—är det dags att besvara vår ursprungliga fråga. (Igen.)
Slutordet
Den verkliga frågan är inte om du behöver tekniska färdigheter—utan vilka du behöver och hur djupt du bör gå.
Att vara "tekniskt närliggande" är det som gäller—du behöver inte vara en fullfjädrad teknisk projektledare, men du bör kunna tillräckligt för att förstå vad som händer, upptäcka potentiella problem och veta när det är dags att ta in experterna. Detta stämmer särskilt väl nu när många av oss arbetar på distans och lever med digitala verktyg.
Som Fred Baker uttryckte det (och jag älskar detta): Den verkliga styrkan ligger i att kunna lära sig och anpassa sig.
I en värld där dagens heta nya verktyg är gårdagens nyheter i morgon kan det vara den mest tekniska färdigheten av alla.
