Konfliktlösning är en del av vardagen för projektledare. Vi får ofta i uppgift att använda konfliktlösningstekniker och utföra emotionellt arbete, reda ut negativa dynamiker samt införa bättre processer och en bättre kultur.
Konflikter uppstår ofta till följd av bristande kommunikation. Förväntningar kanske inte har fastställts, sammanhanget kanske inte har förmedlats, och avsikter och handlingar kan ha misstolkats.
Men konflikter är inte i sig något dåligt. De kan hjälpa oss att upptäcka ineffektivitet i våra processer och team, och att hantera dem ansvarsfullt ger insikter i vilka förbättringar som kan göras av processer, kultur samt teamdynamik och samarbete.
12 konfliktlösningstekniker för konflikter på arbetsplatsen
Som projektledare är det ofta vi som måste ta tjuren vid hornen.
Men med rätt verktyg kan vi hantera konflikter utan den laddade känslomässiga atmosfären, skapa en trygg miljö för våra team och förbättra kommunikationsvägarna, så att våra team är förberedda på och insatta i konfliktlösning när konflikter oundvikligen uppstår.
Här är 12 effektiva konfliktlösningstekniker som vi kan använda när vi frågar oss hur vi ska hantera konflikter.
1. Glöm att vinna eller ha rätt
Den enda segern när det gäller att hantera konflikter på jobbet är en gemensam seger, som leder till nedtrappning, en ny gemensam grund och konfliktlösning.
Om du ser personen (eller teamet) på andra sidan av en konflikt som din motståndare är alla inblandade dömda att förbli motparter, och det undergräver följande konfliktlösningstekniker som ökar möjligheten till ett ömsesidigt fördelaktigt resultat.
Detta kan vara svårt, särskilt om du har en historia av att ofta hamna i konflikt med eller vara oense med en viss person (eller om du verkligen, verkligen är säker på att du har rätt), men upprepade konflikter, oavsett hur små de är, gör detta koncept desto viktigare.
Konflikter som hanteras i en ömsesidigt respektfull atmosfär kan ge bättre insikter i ditt teams eller din kunds förväntningar, kommunikationsförmåga och kommunikationsstil, vilket kan ge dig den bästa informationen för att hitta en lösning som är bäst för kunden, teamet och projektet.
2. Sök efter grundorsaken, inte någon att skylla på
Som projektledare vet vi mycket väl att människor gör misstag, eftersom vi ofta är den teammedlem som upptäcker dem. Det går att fokusera på en individs misstag utan att gå så långt som att lägga skulden på någon, och du kan göra det genom att titta på den punkt i processen där misstaget begicks.
Hade personen rätt information för att utföra sitt arbete korrekt? Fungerade kontrollerna och avstämningarna i din process som de brukar? Förlorades sammanhanget på något sätt när informationen överlämnades?
Att fokusera på konfliktlösningsprocessen i stället för att skälla ut någon bidrar till att förebygga misstag i framtiden och kan göra att ditt team känner sig trygga med att du stöttar dem när saker går fel. Alla gör trots allt misstag, även projektledare.
3. Sätt ord på dina känslor innan mötet
Vi är människor – ofullkomliga och ofta irrationella. Att ta ett steg tillbaka för att förstå hur vi egentligen känner är en av de bästa sakerna man kan göra tidigt när man hanterar konflikter, och det kan bidra till att förbättra din övergripande emotionella intelligens.
Det är en av de enklaste konfliktlösningsteknikerna, eftersom du kan genomföra detta steg på egen hand, även om det kan vara bra att prata med en vän som inte är involverad i situationen.
Att sätta ord på dina känslor hjälper dig att nå konfliktens grundorsak. Du kanske känner dig arg, upprörd eller till och med sviken, men vad ligger bakom dessa känslor?
Du kanske känner dig arg eftersom viktiga delar av ett beslut eller beslutsprocessen inte kommunicerades till dig eller ditt team, eller inte kommunicerades vid rätt tidpunkt, och därför känner du dig kanske besviken över att ha hamnat utanför informationsflödet.
Detta ger dig ett konkret exempel samt en känsla som andra kan relatera till, vilket kan hjälpa dig i kommunikationen och att nå konfliktens grundorsak.
4. Samarbeta med den andra parten
Många konflikter på arbetsplatsen uppstår på grund av missförstånd till följd av olika kommunikationsstilar. Du kanske säger en sak och en kollega tolkar det annorlunda än du avsåg, eller har ett annat perspektiv på det.
Detta är oundvikligt, eftersom den digitala världen innebär att vi ständigt skickar meddelanden på Slack och arbetar på distans, och att vi kanske inte har träffat många av våra teammedlemmar personligen.
Detta kan förvärra fallgroparna vid konfliktlösning mellan individer och särskilt inom team, där det finns fler varierande personligheter och kommunikationspreferenser, och därmed fler möjligheter till bristande kommunikation och konflikter.
Att bjuda in den andra parten till samarbete sträcker ut en olivkvist och visar att du är öppen för deras behov, är villig att lyssna och förstår att konflikthantering på arbetsplatsen är en tvåvägsprocess.
Och låt oss inte glömma att de faktiskt kan ge användbara insikter om hur man bäst kommunicerar med dem och om deras övergripande sätt att hantera konflikter i teamet.
5. Håll ditt samtal målinriktat
Att hålla saker målinriktade är en självklarhet för många PM:er, eftersom det är en del av våra arbetsuppgifter. Tyvärr förbises detta ofta när man översätter ett ofta tekniskt fokuserat och direkt mätbart ramverk till något så känslomässigt och rörigt som att hantera konflikter på jobbet.
Vi vet alla varför konflikthantering är bra, men vilka är de specifika fördelarna som du kan koppla till en viss konflikt? När du bedömer hur du ska hantera en konflikt med en kollega kan du upptäcka att personen är mer öppen för diskussion när du tydliggör ditt mål.
Exempelvis: ”Jag vill hitta fler samarbetsinriktade sätt för våra team att upptäcka problem tidigt i processen”, eller ”Jag vill se över vår process så att vi kan upptäcka det här nästa gång”, eller det mer empatiska ”Jag vill veta vad jag kan göra bättre nästa gång” skapar alla en dialog som går åt båda hållen.
Detta är avgörande när man hanterar konflikter på arbetsplatsen och ökar sannolikheten för att vårt nästa tips (att träffas ansikte mot ansikte) faktiskt blir av och blir mer framgångsrikt.
6. Träffas ansikte mot ansikte
Många introverta kanske ryser inför detta, och det är förståeligt. Att hantera konflikter personligen kan vara ganska svårt och medföra vissa förbehåll, men är trots det oerhört viktigt för att stödja andra konflikthanteringstekniker.
Kommunikationssätt
E-post, Slack och telefonsamtal erbjuder alla fler möjligheter till kommunikationsmissar än ett hederligt gammaldags möte ansikte mot ansikte. E-post är ineffektivt och ger tid för bitterhet och negativa känslor att gro, samtidigt som risken är stor att din text misstolkas, särskilt när någon av parterna kanske känner sig försvarsinställd.
Slack lämnar kanske inte utrymme för ett eftertänksamt samtal, och telefonsamtal berövar oss viktiga känslomässiga signaler i den andra personens ansikte och kroppsspråk.
Kort sagt förlorar många konflikthanteringstekniker sin kraft när de skiljs från visuella känslomässiga signaler. Detta kräver också en viss sårbarhet från din sida. Du kan behöva känna dig bekväm med att visa vissa känslor samtidigt som du håller andra i schack.
Att skriva ner några punkter eller gå igenom det du vill ta upp med en neutral person kan vara ett bra steg om du är rädd att du ska bli för känslosam i stunden; kom bara ihåg att du inte vill överrumpla dina kollegor med ett långt manus när du i stället bör bjuda in till en öppen dialog.
Att övervinna ”frågan”
Att träffas personligen är visserligen lättare sagt än gjort. Att be om ett personligt möte kan vara mycket skrämmande för båda parter. De kanske tänker: ”Vad har jag gjort som gör att vi faktiskt behöver ha ett möte om det?”
Detta kan också uppfattas som något aggressivt, särskilt om ditt företag inte har kanaler eller processer på plats som gör det lättare för kollegor att ställa en sådan fråga.
Att förlita sig på konflikthanteringsteknikerna #4 (”samarbeta med den andra parten”) och #5 (”håll ditt samtal målinriktat”) kan dock begränsa denna effekt; att fråga dem hur och när de vill träffas, och samtidigt koppla det önskade målet till samtalet, kan göra den andra parten mer öppen för samtalet.
Rätt tidpunkt
Det kan också vara svårt att hitta rätt tidpunkt; vi vill inte nödvändigtvis träffas när känslorna fortfarande går höga, men vi vill inte heller låta negativa känslor gro.
Vi vill inte heller tvinga människor till en dialog innan de är redo (särskilt mer introverta personer som kan behöva mer tid för att gå igenom och formulera sina tankar), men vi vill inte vänta så länge att frågan nedprioriteras.
Detta är ytterligare ett tillfälle att luta sig mot #5 (samarbeta med den andra parten) genom att skapa en dialog om när det bästa tillfället för diskussionen kan vara.
Som medlande chef
Som chef som hanterar en konflikt mellan andra kan det vara ett dåligt beslut att tvinga människor att ha ett samtal innan de är redo; de kan känna sig pressade att ”bli sams” utan någon verklig diskussion eller konflikthantering, särskilt om en chef närvarar vid samtalet.
Beroende på hur du tolkar konflikten i teamet (och på de berörda medarbetarnas självinsikt) kan det vara bäst att träffa varje part separat. Ge var och en möjlighet att avreagera sig lite, känna sig lyssnad på och få tid att bearbeta sina känslor.
Detta ger dig också en bättre förståelse för huruvida du bör uppmuntra dessa medarbetare att lösa det själva (med några användbara tips och kanske till och med ett företagsramverk som du tillhandahåller), eller om en tredje part bör närvara för att hjälpa till att tolka och trappa ner konflikten.
7. Bekräfta deras känslor och återge dem
När du bedömer hur du ska hantera en konflikt med en kollega validerar du det personen känner genom att hitta källan till frustrationen och bekräfta den högt för personen. Det visar att du inte bara är villig att lyssna, utan också att du är bra på att lyssna.
Eftersom effektiv kommunikation utgör kärnan i varje framgångsrik konfliktlösningsteknik kommer lyssnande, och specifikt att visa att du lyssnar (så kallat aktivt lyssnande), inte bara att hjälpa till att hantera den aktuella konflikten, utan också skapa ett öppnare utrymme för att hantera framtida konflikter.
Att formulera de tankar och känslor som den andra parten uttrycker är också en viktig del av vårt PM-verktyg; när du återger en känsla till den andra parten bekräftar det antingen att du förstår deras synpunkt eller ger dem möjlighet att påpeka eventuella avvikelser i din förståelse av det aktuella problemet.
8. Erkänn att du hade fel eller vad du kunde ha gjort bättre
Även om det inte är särskilt roligt att rikta strålkastarljuset mot ditt eget eller ditt teams beteende är det en av de mest grundläggande konfliktlösningsteknikerna, men som tur är ligger det i många projektledares natur.
Vi bygger processer; att utvärdera vårt eget beteende som de personer som driver processerna är nödvändigt för att upptäcka brister i kommunikationen, flaskhalsar och var förväntningar kunde ha fastställts bättre. Låt oss inse det: det finns alltid något vi kan göra bättre för våra team eller kunder.
Att ge ett exempel på något du skulle vilja göra annorlunda i framtiden skapar en öppen atmosfär där andra kan utvärdera sitt eget beteende. Ju oftare du gör det, desto starkare blir denna aspekt av teamets kultur.
Om alla känner sig trygga med att lyfta fram sina egna misstag blir frågan om hur man ska hantera konflikter på jobbet sekundär, eftersom problemen kan analyseras i en konfliktfri miljö.
9. Tala aldrig om för någon vad de sa, hur de kände eller vad de gjorde
Denna grundregel är hämtad direkt från HR-handböcker om dokumenterade konfliktlösningstekniker, men tyvärr är många av konfliktlösningsmetoderna ännu inte en självklar del av hur vi kommunicerar när vi hanterar konflikter på arbetsplatsen.
Det mänskliga minnet är bristfälligt, särskilt när det gäller att minnas vad människor sa i känslomässigt laddade samtal eller hur de betedde sig tidigare. Att använda formuleringar som ”jag kände” i stället för ”du sa” tar bort alla inslag av skuldbeläggning från samtalet och innebär att du inte gissar om den andra partens avsikter, som du mycket väl kan ha misstolkat i stunden.
Du bör till exempel inte säga: ”Du avslutade samtalet så att utvecklarna inte kunde prata om sina problem med projektet.” Säg i stället: ”När samtalet avslutades kändes det som att utvecklingsteamet inte fick möjlighet att uttrycka de problem de hade stött på, vilket innebär att vi kanske går miste om lärdomar och effektiviseringar.”
Här finns till och med lite av punkt 6 med: att hålla samtalet målinriktat och skapa framtida effektiviseringar utifrån nuvarande lärdomar.
10. Fokusera på beteende, inte personlighet
Att fokusera på en enskild teammedlems personlighetsdrag i stället för deras beteende kan snabbt skapa en giftig atmosfär och undergräva andra framgångsrika konfliktlösningstekniker som du använder.
En chef kan till exempel säga till en teamledare att hen ”kan vara nedlåtande” när hen talar med andra teammedlemmar. När chefen ombeds ge ett exempel vill hen inte avslöja namnen på andra teammedlemmar för att undvika att skapa en negativ dynamik och för att skydda policyn om en öppen dörr.
I stället för att fokusera på ett konkret beteende, exempelvis ”Försök att ge dina teammedlemmar mer tid att ställa frågor och försök att visa tålamod när du svarar”, ger fokus på ett personlighetsdrag (som personen kanske inte ens anser sig ha) inga konkreta nästa steg för någon av parterna.
Att fokusera på personlighet är en konfliktlösningsmodell som ofta misslyckas. Dessutom leder avsaknaden av exempel på beteenden till antagandet att personen är medveten om det problematiska beteendet när det sker och kanske till och med beter sig så med avsikt, vilket ofta inte är fallet.
11. Kommunicera slutsatserna och tillämpa lärdomarna nästa gång
Vad är poängen med alla dessa svåra samtal om vi inte tar med oss lärdomar för att förbättra teamets dynamik, processer och kultur? Att dokumentera brister i kommunikationen och deras ursprung kan hjälpa till att avskaffa silos mellan team som borde samarbeta mer.
Att fastställa vilka åtgärder varje part ska vidta i framtiden som ett resultat av samtalet ger både medarbetare och chefer konfliktlösningstekniker (och kanske till och med förebyggande tekniker!) som gör framtida samtal mycket enklare.
Det visar också att båda parterna är engagerade i utveckling. Det finns ingen värre känsla än att gå igenom en svår och konfliktfylld diskussion med sitt team och känna att allt var förgäves, vilket också kan göra människor mindre benägna att ta upp problem eller konflikter i framtiden.
12. Skapa utrymme för samtal och öppna kommunikationsvägar för att hantera konflikter
Lättare sagt än gjort. Men att ha rätt kultur, kommunikationskanaler och processer på plats innan en konflikt uppstår gör det mer sannolikt att alla ovanstående konfliktlösningstekniker lyckas och hjälper till att tydliggöra förväntningarna på hur teamet ska hantera svåra konfliktsituationer.
Tydliga kanaler för feedback mellan kollegor eller feedback nerifrån och upp (ja, från medarbetare till chef) är helt avgörande för att bygga ett samspelt och sammanhållet team. Om en medarbetare inte ges möjlighet, eller ännu viktigare, inte känner sig ha möjlighet att ta upp problem med sina chefer eller kollegor i en neutral miljö, är det sannolikt att det aldrig händer förrän situationen når kokpunkten eller, ännu värre, medarbetaren säger upp sig.
Att planera in regelbundna ”enskilda samtal” med en feedbackstruktur inom och mellan team kan fungera som en tryckventil för att säkerställa att problematiska dynamiker kan hanteras innan de hindrar projektens framdrift eller börjar skapa en giftig atmosfär.
Om du vill få insikt i och fullt ut ta till vara på dina mer introverta teammedlemmars perspektiv har du inte råd att förbise behovet av feedbackkanaler. Många personer känner sig inte bekväma med att be om möjligheten att ge feedback, men kan gärna ta chansen om möjligheten erbjuds.
Alla har inte en handlingskraftig attityd när det gäller att hantera konflikter. Genom att erbjuda en väg till en lösning, i stället för att förlita sig på att medarbetarna hittar sin egen väg, säkerställer du en regelbunden och hälsosam kommunikation.
Att omsätta dessa tekniker för konfliktlösning i praktiken
När ditt team växer och utvecklas förändras dess behov. Därför är det ett ständigt pågående arbete att skapa en arbetsmiljö där konflikter hanteras lugnt och med klara sinnen. Att hålla sig nära företagets kultur och individernas behov kommer alltid att vara din bästa vägledning när du bedömer hur konflikter på arbetsplatsen ska hanteras.
Kom ihåg att det inte är en tävling. Du bör ha ett samarbetsinriktat förhållningssätt till problemlösning för att hitta vinn-vinna-lösningar eller andra möjliga lösningar, hålla samtalet målinriktat och fokuserat på problemets kärna (det handlar inte om personlighet).
Du bör skapa en miljö där alla känner sig lyssnade på och välja att framföra budskapet ansikte mot ansikte. Genom att följa dessa tolv tips skapar du en atmosfär där inte bara lyssnande utan även respektfullt framförande av åsikter uppmuntras.
Vad händer härnäst?
Läs mer om effektiva strategier för konfliktlösning här, som också kan hjälpa dig att förbättra dina färdigheter inom konfliktlösning och ledarskap.
För fler effektiva kommunikationsstrategier kan du läsa vår artikel om hur du förbättrar tonen i din skriftliga kommunikation.
